aibhlin

Plötsligt blev ens egna små problem väldigt små...

Igår blev det tyvvär inte nåt inlägg i bloggen så jag skriver lite om igår kväll nu istället :)
Random bild på pelargoner:

var kanske fem år sedan jag åt det sist, och då brukade jag äta det ganska ofta. Men idag så blev jag sugen när jag hörde glassbilens melodi utanför huset :)
  

Efter Idol gick jag ut och kollade på stjärnor. På uppfarten ställdes stjärnkikaren fram. Den är ganska liten men man ser faktiskt förvånadsvärt mycket i den.

  
Här är en bild på jupiter och fyra av dess månar. Jag tog bilden genom kikaren, och det blev lite suddigt.

Jag försökte ta lite bilder på stjärnor utan kikaren men det gick inte. Blev bara svart. Kanske har jag en för dålig kamera?
Igår var det verkligen en såndär magiskt stjärnklar kväll, även om det inte hade hunnit bli så mörkt ute. Fast enligt mig är alla stjärnklara kvällar magiska. Det mest magiska hände när jag la mig ner mitt i vändplatsen utanför huset. Ett stjärnfall. Fast jag måste säga att stjärnfall är lite överskattade.

Eftersom Idol 2010 börjar ikväll lägger jag upp några klipp :)

Telephones musikvideo är väldigt skum. Och kan man ens kalla det musikvideo när det är så lite musik i den?

Uttråkad och förskyld som jag är syr jag ett linne. Som antagligen inte kommer att bli särskilt lyckat med tanke på att det är det första klädesplagg jag nånsin syr (om man inte räknar med ett forkläde som jag inte precis sydde igår). Så jag är knappast van vid att sy. Det faktum att den enda symaskin min familj har är en grön symaskin från typ 50-talet som jag inte har en aning om hur den fungerar gör inte saken bättre.
Jag har inte ens hunnit börja sy än, för jag har ju inte liiite svårt att bestämma mig. Det enda jag har kommit fram till är att linnets axelband ska vara i jeans.
Det känns som att dethär kommer att gå riktigt åt skogen för: Aibhlin+symaskin=katastrof     Förkyld som jag är har jag börjat missbruka halstabletter, även om de inte hjälper särskilt mycket alls.

    Ja. Det är det jag har gjort hittils. Lite misslyckat kanske??   Familjen weirda symaskin...

Jaha. Så igår skapade man en blogg då. Fast man kan ju inte påstå att det är särskilt mycket till blogg. Än. Och frågan är ju om det kommer bli det... antagligen inte. Vem skulle vilja läsa det liksom?
Jag har just nu en rättså hemsk förskylning. Vilket förklarar varför jag gör det jag gör just nu. Bloggar. Jag skulle aldrig ens ha tänkt tanken på att starta en blogg om det inte var för detta hemska virus i min kropp.
Men vad spelar det för roll att jag skriver detta?? Det skulle förvåna mig om EN person läste det...